En strategi för vårdsystem (II)

Skriv en kommentar
23 september 2010 16:53

Del 2 – Digitalisera vårdinformationen

En förutsättning för effektiv informationshantering är att data digitaliseras. Därför måste all information som skall tillgängliggöras i en vårdkedja finnas i digital form. I Sverige har vi kommit mycket långt i det arbetet och enligt tillgänglig statistik (den så kallade SLIT-rapporten som gäller landstingsdriven vård) så har vi sedan länge 100 % digital röntgen och sedan att par år 100 % täckningsgrad för journalsystem i primärvården. För sjukhus/psykiatri är motsvarande siffra 97 %. 18 landsting/regioner har som mål att gå mot ett journalsystem, övriga tre har en integrationsstrategi där fler olika system ingår.

Oavsett strategi så finns det idag inget system som är funktionellt heltäckande. Oftast finns stöd för vårddokumentation, vårdadministration, läkemedel och lab-remiss/-svar. Fler har även ett embryo till ett processtöd via elektroniska konsultationsremisser. Spännvidden på verksamhetens krav har dock skapat en marknad för flera mer nischade leverantörer som vi hittar inom tex förlossningsvård, operationsplanering och administration av cytostatika. Sedan krävs applikationer för att hantera bilder, ultraljudsfilmer, ekg-kurvor, skannade dokument, arkiv med historisk information från avställda system, etc etc. (Drömmen om ett system i Sverige har jag redan avfärdat, se tidigare inlägg.)

Detta gör att vi måsta skapa ett ramverk för enkel inloggning till de olika systemen samt stöd för att användare säkert ska kunna flytta sig mellan olika system – men mer om detta nästa vecka…

4 Svar till “En strategi för vårdsystem (II)”

  1. mwehlou skriver:

    Preben,

    Det här är själva kärnan till mina argument i allmänhet och till praktiskt taget allt missnöje med systemen hos läkarna. Systemutvecklare i allmänhet förutsätter att tillgängligheten till information är allt vi behöver som läkare och bara vi kan nå allt genom en dator är saken biff. Men det är ett djupt missförstånd.

    En bra liknelse är om alla böcker i ett bibliotek endast rangordnades efter ögonblicket dom kom in och du som systemleverantör enbart hittade på fler sätt att få in fler böcker i biblioteket. Redan efter ett par hundra böcker har biblioteket förlorat all användbarhet.

    Min anmärkning baserades på att både du och Henrik refererade till ett antal olika sätt att få in data i systemen med undertonen att detta är vad som behövs för bättre vård, men det är det inte. Vad som behövs för bättre vård är presentation av data på rätt sätt i rätt sammanhang och det talar ingen av er om.

    Det är inte heller så att bara man har tillräckligt mycket data så löser sig presentationen av sig själv. Tvärtom, de medel vi har (dvs sekventiell läsning av dokumentation) slutar att fungera över en viss datamängd, alltså är det antiproduktivt att tillfoga data utan extremt kritiska filter.

    Till slut är det inte heller så att man först måste ha en stor datamängd för att kunna ha nytta av dokumentationen. Den ur kommerciell synpunkt oönskade faktum är att även en mycket begränsad journal, typ vårdcentral anno 1995, ger nästan all information vi kan använda om den bara är rätt presenterad och interaktiv. Vilket den inte var, men det är en annan sak.

    Vårdinformationen anno 1995 var mycket mer användbar än gemensamma system anno 2010 endast pga att datamängden var så liten att den gick att överblicka trots bristerna i systemet. Och det är alltså inte längre fallet.

    Sammanfattande: ni talar båda om hur man trycker in än mer information i ett system som inte längre är användbart pga mängden data. Vad jag vill se är hur man organiserar och presenterar den data som finns och att man inte fortsätter att trycka in mer data tills man löst problemet med användningen av dom.

  2. prebenlarsen skriver:

    Martin du får ursäkta men jag förstår inte din kommentar. Inlägget handlar om att Digitalisera vårdinformation och berör inte just i detta fallet om verktyg för att ställa bättra prognoser. Nog är det väl så att patienten också är av ett visst intresse i sammanhanget . Att löpande monitorera information om tillståndet har väl i allra högsta grad ett nyttovärde för läkaren och alla andra som är engagerade i processen. Vill man förbättra ”vården vid källan” så är informationslogistiken kring patienten en oerhörd viktig del som kräver enkla, snabba metoder och verktyg för att förse nästa led i processen med korrekt information. Det handlar självfallet inte om att försvåra för någon. Tvärt om!

  3. mwehlou skriver:

    Ni har båda en hel del bra idéer, men ni har båda (Henrik och Preben) missat den viktigaste hälften av ekvationen, nämligen nyttan för läkaren. Varje punkt ni tar upp handlar om hur man fångar information från läkare eller andra system för att spara dom i datasystemen. Det är som om läkaren dammsugs på allt han kan leverera och så är det ju i verkligheten. Men vill vi förbättra vården vid källan, då är det läkaren som måste få aktiva verktyg att ställa bättre diagnoser och göra bättre behandlingar och då hjälper inte pennor, scanners, eller röstinmatning ett dugg. Det minskar kanske lidandet av att arbeta med dom här systemen, men det ökar inte den kliniska nyttan.

    Det är hög tid att tänka om. Det får inte fortsätta så här att allt mer metoder för data extraktion från läkaren till systemen implementeras utan att man gör något för att ge något tillbaka och förbättra hans arbete. Och att bara presentera ett ton ostrukturerade data tillbaka, samma som han och hans kollegor blivit dammsugna på tidigare, är inte ett dugg hjälp.

  4. prebenlarsen skriver:

    Det är ett stort intressant projekt du har get dig på. All heder åt det! Förmodar att du är intresserat av spontana synpunkter och idéer. Här är ett par:

    Om din ambition är att skapa ett rollbaserat vårdinformationssystem som har sin bas i de befintliga systemen så tror jag att en framkomlig väg kan vara att skapa ett nytt ”mellanlager” mellan användarna och alla ”stuprörsapplikationerna” från olika leverantörer. Ett mellanlager – typ Microsoft SharePoint – skulle kunna vara en lösning som eliminerar en del av de problemen man har med informationslogistiken kring patienterna. Idag har man verkligen inte ”Rätt information – när den behövs”. Skulle snarare säga tvärtom eftersom det finns väldigt många proprietära systemlösningar inom vården. Så att sätta in ett mellanlager som gör aktuella patientdata användbara när de som bäst behövs tror jag kan vara en framkomlig väg som kan fungera som kittet mellan ”stuprören”

    Om man exempelvis satte upp ett virtuellt formulär (per patient) i mellanlagret varje gång ett vårdtillfälle initieras och loggade alla uppgifter dit så skulle man få ett naturligt processförlopp. Det spelar ingen roll om vårdtillfället initieras via en ambulansjournal, en akutjournal, en vanlig inskrivning, en remiss eller ett telefonsamtal. Huvudsaken är att formuläret initieras. Första anhalten är mellanlagret. Härifrån kan förloppen styras vidare i arbetsflöden som kan läggas upp för de mest frekvent förekommande fallen. För varje steg kan data länkas vidare till bassystemen (journal, remiss o svar, lab) utan fördröjning.

    Men det kvarstår ett problem att lösa för att uppnå en informationslogistik värd namnet och det är datafångsten eller digitaliseringen av informationen som samlas in. Här är tangentbordet just nu det enda alternativet och det duger inte med de rutiner för dokumentation som finns i dagsläget. Vad finns det för alternativ då? Jag kan se följande:

    1 – Datainsamling via digital penna och papper. Här digitaliserar man de blanketter man använder idag och fyller i dem med digitala pennor. Sekunder efter blanketterna är ifyllda finns uppgifterna tolkade till text i mellanlagret.
    2 – Röstinmatning via mobiltelefon och transkribering till text som skickas till mellanlagret utan fördröjning
    3 – Scanna in de pappersformulär som används idag och OCR-tolka valda delar. Bild och den tolkade texten skickas till mellanlagret direkt efter inscanningen

    Gör man en snabb ovetenskaplig värdering av de tre alternativen så är det endast det första som egentligen är realistiskt. Mogen teknik som används i en mängd olika sammanhang och är enkel att implementera. Röstinmatningen är definitivt på väg men det saknas fortfarande en svensk rösttolk innan det för allvar är att räkna med. Scanning och OCR-tolkning är ett alternativ om det gäller att snabbt förmedla information vidare. Men det känns som om tiden håller på att springa ifrån den tekniken.

    Snabb och enkel digitalisering av patientdata och ett ”mellanlager” innan uppgifterna slussas vidare till basapplikationerna tror jag kan vara ett två användbara komponenter i ditt modellbygge.

Kommentera inlägget

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Var god skriv in texten du ser nedan:

XHTML: Ni kan använda er av följande taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Kontakta oss

Redaktör:
Lisa Blohm
Webbredaktör:
Jens Krey


Kontaktuppgifter redaktionen
E-post: red@itivarden.se
Telefon: 08-566 241 00

Postadress:
It i vården
Dagens Medicin
113 90 Stockholm

Om oss

It i vården är ett samarbete mellan Computer Sweden och Dagens Medicin. Vi publicerar tidningar, arrangerar seminarier och driver en sajt som berör mötet mellan vård och it.
Om cookies, personuppgifter & copyright.
Copyright © 1996-2011 
International Data Group och Dagens Medicin