DN skriver idag om sammanhållna journalsystem i Stockholm. Som det verkar från artiklarna är allt i journalsystemet Take care tillgängligt för alla anställda på de anslutna vårdenheterna, oavsett deras yrkesroll. Som patient kan man spärra uppgifter, vilket också allt fler väljer att göra, men det är få enheter som informerar om den möjligheten.
Det finns fördelar med att ett sammanhållet journalsystem. Det är till exempel lättare för en läkare att se vilka mediciner en patient har, vilka behandlingar den har gått igenom och om den sökt för liknande problem tidigare.
Men för att det ska fungera måste utvecklingen av journalsystemet ske utifrån genomtänkta scenarier. Vad ska till exempel en vårdadministratör ha behörighet att se? Vilka uppgifter behöver vara lättillgängliga för olika personalgrupper? Hur ska en patient kunna spärra tidigare journaluppgifter, och hur ska den kunna lyfta spärren vid relevanta tillfällen utan att släppa lös uppgifterna för alla? Hur ska uppgifterna sorteras så att det inte blir en överväldigande massa av information?
Thérèse Erikssons kommer med ett vettigt förslag i sin blogg Tankestormar: Låt de patienter som vill ansluta sig till den sammanhållna journalen. Utgå helt enkelt från patientens behov och önskemål. Då faller det på vården att förklara värdet med den sammanhållna journalen. Kanske man samtidigt kan låta patienten välja vilka tidigare journalhändelser som ska ingå i den sammanhållna journalen?
