Dagens digitala diagnos: förändringensvindar kan skapa innovation

Skriv en kommentar
6 april 2011 00:16

Den samlade kompetensen runt IT i Vården finns på årets Vitalis, så frågan är hur olika former av förändringsinitiativ kan ge de operativa förbättringspotentialer som utlovas? I ett nationellt perspektiv, sätts nu ehälsa i fokus, och de flesta verksamhetsutvecklingsprojekt (inte bara IT) som pågår lokalt och nationellt behöver harmoniseras. Ej stigmatiseras av dolda agendor, bristfällig förändringsledning och koordinering. Öppenheten kan skapa det innovationsklimat vi behöver för både offentliga aktörer, och privata inom vård och hälsosfären.

Hur kan vi få hantverkspraktik och hälso-/vårdskrået, lyfta blicken och industrialisera processflödet (sömlöst inom aktörsnätverket) och bygga för marknadenskonversationer (patienter, anhöriga och invånare)? Var frågan Prof Bo Dahlbom ställde till auditoriet i sitt inledande inspirerande anförande.

Den mest påtagliga drivkraften är vi invånare (marknaden), som alla aktörer unisont vill få engagerade. Från själv-diagnoser, återkopplingar, patient/vård-utförar konversationer och kontinuerlig monitorering av vår livslinje. Via illustrativa appar ;-) Slicka på mobilen och skicka in dina bakterievärden, fotografera dina sår, gör synundersökningar, blodprover och låt hjärtatsfrekvens-app (ekg-appar) spåra möjliga dagliga förbättringar via mobila sensorer i den framväxande informationsskuggan!

YouTube Preview Image

1. Första hindret på vägen: Deltagande på lika vilkor (förtroendeskapande), och möjligheten att agera i de sociala sammanhang vi befinner oss i.

Detta blev rikt illustrerat under dagen, med frågor runt patientsäkerhet, e-legimitations nämndens (Eva Ekenberg) stigfinnande i snårskogen av federerade och ‘enkla/säkra’ lösningar. Sjukvårdsrådgivningen (1177) är för många familjer första porten till vårdprocessen. Kalibrering av huruvida, man behöver åka till barnakuten eller inte. Som vårdnadshavare, är det idag inte möjligt att logga-in ‘familjen’ inklusive barn i mina vårdkontakter tjänsten. Den del av befolkningen som mest nyttjar sjukvårdsrådgivningen (1177), kan inte använda dem fullt ut? Spelreglerna (lagar och förordningar) är dåligt socialt anpassade, vilket direkt återspeglar hur dåligt tjänsterna hänger ihop. Den sjuke, patienten hänger ofta ihop i familjesamband (vårdnadshavare, eller barn till äldre sjuka). Och dessa nätverksprocesser behöver förstärkas, så att samagerande/deltagande med samtycke/godkännande kan ske.

2. Mina vårdkontakter, knytpunkten för access! Utrullningen av denna tjänst är på god väg och flera viktiga och centrala patient/vårdflöden finns tillgänglig för aktiva landsting (enligt Maria Berglund och Lars Palmberg)  . En tydlig problemställning som uppstår är hur ett inlåst konto (av patientsäkerhetsskäl)  kan interagera med de verktyg som vi invånare använder i vår vardag? Exempelvis en populär e-tjänst som e-bokning vilken påverkar den inre och yttre effektiviteten och behöver kopplas till patientbärande-informationssystemmiljöer (ex. journaler). Dagens invånare använder mängder av kalenderfunktioner på olika ICT verktyg ( mobiler och datorer), så givetvis vill man få detta enkelt integrerat till min valda ‘privata‘ kalender. Inte bara ha ett påminnelse sms och hur olika delar av flödet hänger ihop (arbetsflödet). Alltså behöver MVK (mina vårdkontakter) ges spelutrymme för personlig prägel utan att göra avsteg från patientsäkerheten. Likväl återkommer frågan om mina nätverk (ex. familjeband) som via e-legitimationer och samtycke bör gå att hantera. Alltså inte bara individen utan även dennes påverkande och medverkande nätverk!

3. Förtroende, informations-/konversationskvalitet! Vem har ansvaret för patientsäkerheten? När patienten gör självdiagnoser (via olika webbtjänster. Googlar svaret på sina problem, eller använder andra patienters råd) Ex. Familydoctor.org. Ineras medicinskt ansvarige (Lars-Olof Hensjö) rätade ut vissa frågor, men oavkortat blir det tydligt att 1177 inte hamnar först i sökningen trots god kvalité på innehållet?! En mer Wikipedia orienterad redaktionell process (med informationskvalitets väktarnätverk) bör rimligen öppna upp och förbättra kvalitén.

4. Kunskapsbildning och kompetensförstärkning i praktiker-nätverken för att möta marknadens behov (invånaren). När goda evidensbaserade förbättringsinititiv från lokala enheter/kliniker öppnar upp för nya former för konversation med den unika patientgruppens behov. Måste dessa innovativa förslag ges spelutrymme att kanaliseras i vidare kretsar. Den aktiva pilotverksamheten (enheten) runt Internetpsykiatri.se är ett klockrent exempel. Kerstin Blom, leg. psykolog, beskrev tydligt hur de pragmatiskt låtit sina unika behov från användarna kontinuerligt förbättra konversationen. Detta hade evidensbaserade resultat på avsevärd livsförbättring för patienterna! Men när frågan om deras lösning gick att köras igenom en öppen innovations process, och öppnas upp så alla inom psykiatrin i Sverige skulle kunna samagera i en kollaborativ, kunskapsbildande miljö. Sken resurshantering och pengafrågan ilsket! En lösning framtagen lokalt med goda resultat MÅSTE kunna växa till en nationell infrastruktur med nätverkat ägarskap. Vinnaren av årets ITiVården pris 2010, Narkoswebben, är ett kul exempel när lokala aktörer (vårdteam) tänker utanför sin låda i ett fokuserat förändringsbehov, och ser möjligheterna till att skapa nationell-/internationellresurs.

Innovation & mänsklig konversation (nätverkande), smörjmedlet för ett bättre samhälle!

Som utomstående betraktare, blir man själaglad när innovativa framväxande entreprenörsföretag inom ehälsa ger mersmak. Givetvis står IT-giganterna och bevakar sina Dinosuarier, men de mest omtalade plattformarna som belyses hela tiden Apple (via app-store o smarta prylar, iPad m.m) och Google (all information till alla) är som vanligt inte med. På en konferens om IT tillämpning i vården framgår det också tydligt att de medverkande fortfarande inte anammat den sociala webben (trots att många har iPhone/Android mobiler med alla appar på plats)? (en handfull kommentatorer på #vitalis) I stark kontrast till alla forskar- och praktiker konferenser jag bevistar i min vardag, som har live-streaming via ex. Bambuser, twitter-backlogg på föredrag och kollaborativa wiki initiativ för deltagarnas gemensamma betraktelser. Saknas detta helt på Vitalis? Självklart borde en mässa anno 2011 spridas, så att individer som inte kan delta på plats ändå kan ta del av de viktiga budskapen. Samt vi som redan är på plats, kan fånga trådar vi inte fysiskt hunnit med givet parallella seminarier. Vart fortsätter konversationerna och nätverkandet när ljusen släcks? Skall vi sitta och vänta till nästa år igen….

Tanken flyger…

Spanar man in i framtiden, redan idag! så blir det uppenbart att vård och hälso Sverige måste omstöpas utifrån och in. Där omvärldens scenarion spelas upp för oss i realtid: Nordafrika och Tsunamin i Japan. Blir det tydligt att medborgarnas medverkan aktivt omstöper de samhällen vi lever i, eller bättre kanaliserar krishanteringen än någonsin.

Lednings- och styrningsfrågan av en mer nätverkad modell för vård och hälso Sverige måste på plats. Så att inte trånga resursfrågor hämmar innovationen. När de goda exemplen på pilotverksamheter för Internet/mobila konversationer ges spelutrymme, skall det finnas enkla medel (smörjmedel) för att växa. Men även ur ett samhälls- och koordineringsbehov, även möjligheter till nytänkande.

Exempelvis: Varför kan inte Sjukvårdsrådgivningen (1177) ges fler sensorer (kontextualiserande) i samtalet, så att triage hanteringen underlättas. När behov finns, koppla på Skype eller andra ‘gratis’ tjänster som vi individer använder dagligen, för att skapa en bättre sitationsbild. Sjuksköterskorna som kunnigt följer beslutsprocessen och guidar oss, borde kunna arbeta mer kollaborativt. I situationer när mer komplexa samband växer fram med patienten, borde sjuksköterskan kunna para ihop sig med ‘virtuella’ kollegor som överhör samtalet och gör kunskapssökningarna i erfarenhetsdatabaserna samt avlastar den samtalande vårdaktören. Givet att alla samtal dessutom spelas in, torde vanliga call-center funktioner för ‘ljudsökningar’ kunna göras ihop med guidningen i textmassorna. Likväl kan vissa situationer påkalla kaskad konversationer till 112, krishantering eller nätverkade expertgrupper. Helhetsgreppet runt förstärkta kollaborativa-realtidskonversationer bör rimligen ske för högre patientsäkerhet och precision i rådgivningen.

Utifrån ett IT-management & Arkitektur perspektiv hade jag gärna följt de parallella spåren, men hoppas andra medverkar till den framväxande ‘nätskriften‘ av våra upplevelser.

Kommentera inlägget

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Var god skriv in texten du ser nedan:

XHTML: Ni kan använda er av följande taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Kontakta oss

Redaktör:
Charlotta Kjellberg
Webbredaktör:
Jens Krey


Kontaktuppgifter redaktionen
E-post: red@itivarden.se
Telefon: 08-566 241 00

Postadress:
It i vården
Dagens Medicin
113 90 Stockholm

Om oss

It i vården är ett samarbete mellan Computer Sweden och Dagens Medicin. Vi publicerar tidningar, arrangerar seminarier och driver en sajt som berör mötet mellan vård och it.
Om cookies, personuppgifter & copyright.
Copyright © 1996-2011 
International Data Group och Dagens Medicin