Den inledande devisen i den Digitala Agendan var att vi alla skulle medverka till att sätta ”IT i invånarenstjänst”. En strålande vision men en vision utan genomförande kan snabbt bli en desillusion. Enligt Gartner kommer så mycket som 25 % av utvecklingen av nya applikationer genomföras ”citizen developer” redan 2014. Hur stöttar vi dessa innovationer?
Mycket talar också för att denna typ av utveckling kommer vara bidragande i formandet av en mer ”smart” e-förvaltning. De organisationer och myndigheter som lyckas skapa gränsöverskridande initiativ baserad på gemensam infrastruktur för att skapa åtkomst till delad information och gemensamt beslutfattande är de som snabbast kommer att ta steget mot en ”smart e-förvaltning”.
Men vad krävs då för att utvecklingen av de nya applikationerna ska bli bränsle till den lagda visionen snarare än en okontrollerad brand? Mötas, lyssna och lära är inslag som är enkla att säga men ibland svårare att genomföra. Ett sätt att genomföra detta är skapandet av utvecklarprogram eller communities. Gartner pekar på vinsterna med detta för både utvecklare och den egna organisationen:
”A citizen developer support program that includes sanctioned platforms, just-enough governance, access to enterprise services, and IT guidance and monitoring can create a safe environment for end-user application development,” said Mr. Finley (research vice president at Garnter). ”By engaging with end users and helping them help themselves, IT can accelerate the exploitation of new technology and help end users create competitive advantage and build closer links with their business peers, while managing the risks of end-user application development.”
Ett första litet steg i denna riktning är vara på Sundsvall42 och delta i samtalet och lyfta fram de lyckade exemplen som redan finns idag för att inspirera andra. Har du tankar och idéer kring hur vi ser till att skapa en smartare och mer delaktig e-förvaltning tveka inte att ansöka som föreläsare på Sundsvall 42!
http://www.sundsvall42.se/sv/web/sundsvall-42/cfp_h
Så, låt oss göra det svårt för vår IT-minister när hon i slutet av 2012 ska plocka fram goda exempel på hur vi har satt IT i invånarenstjänst genom att listan är så lång och full med så många inspirerande exempel så det blir svårt att välja!
Gartners PR från i juli 2011 finns på: https://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1744514
Idag drar Kvalitetsmässan igång i Göteborg och den kan ju inte legat mer lämpligt i tiden. Nyheterna har den senaste tiden präglats av en vårdskandal som visar upp de sämsta sidor ur många aspekter.
Regering ställde upp med hela tre ministrar igår och kommer bl.a. försöka stänga vissa hål genom en kommande stopplag samt stärka meddelandeskyddet. Vårdföretagarna hotar i sin tur med att eventuellt utesluta den omdiskuterade medlemmen. Mitt i denna debatt kan jag inte låta bli att ställa mig frågan:
Varför är det nästan alltid så att det är journalister eller personal med stort civilkurage som avslöjar dessa missförhållanden? Borde inte detta ha fångats långt mycket tidigare av någon med uppgift att se över vårdkvalitén?
Ni som har hört mig tala vet att jag ofta brukar säga ”Sätt inte mål på det som går att mäta utan mät istället de strategiska målen!”
Kan det vara så att vi allt för ofta mäter kostnader, antalet sängar, antalet operationer snarare än att våga prata om kvalité för vårdtagaren. Åtminstone verkar det ju i det senaste fallet vara så att intäktsmål har satts före kvalitetsmål. Frågan är väl om det har funnits några kvalitetsmål överhuvudtaget?
Självklart ser jag att man går till botten med de missförhållanden som har uppdagats men låt oss inte ta detta exempel som ursäkt att vi inte ska släppa in nytänkande och innovativa idéer in i den offentliga sektorn där visa av dessa kan utföras av privata aktörer.
Låt istället energin och idéerna från våra nya och unga politiska stjärnor få ta plats i debatten. Hur kan Hatts ”Digitala Agenda”, Lööfs nya ”innovationsstrategi” eller Forslunds upprop kring en mer innovativ eHälsa tas från ord till handling för att skapa ett eSamhälle som skapar mer engagemang, delaktighet och innvånarnytta.
Tänk om vi kunde släppa ut all information (som självklart inte ska vara integritetskänslig) runt våra vårdprocesser och i en dialog med vårdgivare, innovatörer och invånare forma de kvalitetsmått som borde gälla samt skapa möjlighet för vem som helst att följa och granska vårdprocesserna.
Så, låt oss ta första steget och använda lite tid på kafferasterna under mässan för att höja blicken och börja diskutera kvalitetsmått. Detta gäller inte bara vården utan det är minst lika viktigt inom skolan och statlig och kommunal förvaltning. Invånaren måste känna en trygghet i att dessa viktiga samhällsfunktioner driver sin verksamhet med god kvalitet oavsett vem som är utförare.
Det är genom engagemang och samverkan som vi tar detta framåt!
Så var då årets Sundsvall42 slut. Det var två riktigt roliga och givande dagar med föredrag av mycket hög klass. Längtar redan till nästa år!
Befann mig under hela konferensen på spår H: Öppenhet, delaktighet och samproduktionen:
http://www.sundsvall42.se/web/sundsvall-42/delkonferens-H
Bara det måste ses som ett bra betyg till delkonferensledarna som plockat ut bidragen för dessa två dagar. Först ut var Lantmäteriet som visade upp Geodata.se. Ett jätte bra initiativ där man har gått från ord till handling och visat att det är möjligt att släppa informationen fri.
Hade förmånen att få kliva upp direkt efter och presentera den (enligt min mening) pusselbit som skulle kunna göra så att även kommunerna skulle kunna exponera ut geografisk information som skulle kunna konsumeras av geodata.se. Föredraget kretsade även kring behovet att se över de spelregler som bör gälla i det framväxande ekosystemet. Speciellt mellan innovtören och informationsägaren. Presentationen hittar ni på:
http://www.slideshare.net/MathiasEkman/111019-sundsvall42-offentliga-data
Efter lunchen var det dags för SKL att presentera Budgetsimulatorn och Orsa kommun var med och berättade på ett inspirerande sätt vilka effekter som denna typ av öppenhet har gett. Detta borde finnas i varje kommun!
Försäkringskassan tog sedan vid och berättade om sina steg och tankar runt att släppa delar av sin information som api:er. Riktigt kul att höra att de hade tagit fram både personas och api:er till en innovationstävling. En av de saker som jag verkligen gillade var att de hade börjat skissa på sitt ekosystem och vilken typ av partnerskap som finns i de olika nivåerna. ”Se över din plats i ekosystemet” är en devis som jag många gånger lyft fram till unga innovatörer. Riktigt kul att se att Försäkringskassan i sin strategi försöker adressera detta.
Olyckligt missade jag Riksantikvarieämbetet som satt inne på en svaren på endel av de öppna frågorna som jag ställde i min presentation. Även Riksantikvarieämbetet hade deltagit på samma 24 h dygn som försäkringskassan och deras kulturskatt hade uppskattas mycket av deltagarna. Bra och modigt att finnas med på dessa event!
Anna-Karin Hatt avslutade dagen med ett tal som i visa avseende påminde om det på e-förvaltningsdagarna. Det fanns dock en förstärkning kring att hon vill öka trycket på att få ut offentliga data.
Dag 2 inleddes på delkonferens H med att CeHis presenterade hur och varför T-boken behövs för att skap möjligheter till öppenhet. Intressant är att Försäkringskassan och CeHis i många avseenden står inför samma utmaningar kring hur de ska förhålla sig till det väntande innovationsekosystemet. Här borde man ta efter Försäkringskassan och våga ge sig ut och möta några av innovatörerna på ett kommande hackathon för att se vad det är de vill ha. En av de bästa påpekanden var att för att det ska kunna finnas små innovativa ”SaaS”-leverantörer måste det finnas en infrastruktur!
Delkonferensen avslutades av Viktoria institutet som visade på hur man kan kombinera forskning runt ekosystemet och samtidigt släppa ut api:er som verkligen används. Jag hade förmånen att vara medarrangör av Codemocracy förra året när Viktoria institutet kom upp för att som de sa ”se och lära vad som händer på ett 24 h event”. Nyligen anordnade de West Cost Travel Hack och resultaten från dessa 24 h är helt imponerande. Och som Daniel sa: ”När innovationen väl har startat går den inte att stoppa”. De stora myndigheterna kan nog lära sig en hel del genom att se på den resa som öppet trafik data har gjort under det senaste året. Tänk om man kunde kopiera detta för kommundata eller kvalitetsmått inom vården under 2012!
I mitt förra blogginlägg sa jag att jag ville skapa 2012 års e-Kommun, här vår väl utropet vara att medverka till att bygga ekosystemet runt öppet data kopplat till kommunerna. Någon som vill vara med?
Två dagar i den Digitala Agendans anda – e-förvaltningsdagarna 2011
Förra veckan var det full fart ute i Nacka kring e-förvaltning. Ett Stort tack till Stockholms stad som anordnade en utsökt tillställning i Stadshuset på kvällen. En kväll som förgylldes av god mat, trumshow av Con Rytmo, en magnifik sång av Sarah Dawn Finer och så givetvis utdelandet av eDimanond Awards. Värdiga vinnare blev Migrationsverket.
Inledningstalade gjorde även i år vår IT-minister Anna-Karin Hatt. Då den Digitala Agendan precis har publicerats var givetvis detta ämnet för dagen. Hatt konstaterar att morgondagens digitala samhälle kräver ett innovativt arbete idag. Om vi ska kunna bryta ny mark krävs mer av gränsöverskridande samarbeten. Men det är också avgörande att stora aktörer, från offentlig och privat sektor, fungerar som draglok för innovativa tjänster, och väljer att underlätta framväxten av små och innovativa företag.
Det utländska dragplåstret från Gartner var Adrea Di Maio. I ljuset av att man kliver upp på en scen efter att vår IT-minister har beskrivit sin vision för ”IT i välfärdens tjänst” hade jag nog faktiskt förväntat mig lite mer av Gartner. Kändes lite som vi hade hört detta förut.
Anette Holm däremot tog tag i stafettpinnen ordentligt. Under förmiddagen på dag två pratade hon om arbetet som görs av Stockholms stad. Det är befriande att höra att det finns de som redan börjat göra. Och det är väl vad vi borde förvänta oss av Stockholms stad, att det tar en tätposition och visar vad som är möjligt. Utmaningen för mindre kommuner är att hitta de samverkansformer med sina grannar som gör att man kan kopiera lämpliga delar och tankar dör att sprida lyckade e-förvaltningsinitiativ utanför vår huvudstad.
Det seminarium (av de jag gick på) som ledde till den nyfiknaste debatten var nog föredraget om www.informationsverige.se Ett initiativ för att underlätta etableringen av nyanlända flyktingar. Som en av talarna sa ”Alla vill samverka, men ingen vill bli samverkad”. I detta projekt försöker man verkligen skapa samverkan och underlätta etableringsprocessen. Fortsätt i denna riktning och eDimond Awards 2012 är inom räckhåll!
Handelskammaren och eDelegationen hade ett gemensamt seminarium kring PSI-direktivet och öppet data. Fredrik Sand pekade på att EU ligger en bra bit efter tex USA i förädlingsarbetet av rådata. Peter Krantz tog vid och pekade ut de inledande stegen som faktiskt inte är så svåra att genomföra om man bara vill och har tiden
- Invertera och kartlägga vilken information som finns
- Kontrollera mot checklistor (PUL, Sekretess,…)
- Publicera på webbsida
Åsa Zetterberg på SKL lyfte fram idéen om att eDelegationen kanske skulle ur ett proaktivt perspektiv ta fram en lista med stabila informationsmängder som skulle vara extra intressanta att börja publiceringen av. Här i ligger kanske en av de största utmaningarna om kommunerna ska genomföra detta en och en. Viss typ av kommuninformation får bara ett värde om tillräckligt många kommuner publicerar informationen så att det är möjligt att bygga app:ar och tjänster som fungerar över hela Sverige. Och för att detta ska fungera krävs att informationen inte bara publiceras på en hemsida utan även kan nås genom s.k. api:er.
För de kommuner och organisationer som vill ta detta steg och säkerställa att informationen kan vara en del i det framväxande ekosystemet krävs utöver api:er även förståelse hur informationen länkar till andra informationsmängder. Jag har tidigare pekat på ett initiativ som löser detta på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt: www.offentligadata.se som även är temat på mitt föredrag på Sundsvall42 på onsdag:
http://www.sundsvall42.se/web/sundsvall-42/Seminarie-H2
På eftermiddagspasset under den andra dagen var det inspirerande att lyssna till seminariet med titeln ”Framtidens digitala medborgartjänster” där framåtblickande visioner som ”vården som upplevelseindustri” diskuterades.
Sammanfattningsvis, blev riktig inspirerad av de många möten och dialogerna under dessa två dagar, nu är det dags att gå till handling. Varför inte fundera på hur man kan skapa 2012 års e-kommun? Någon som vill vara med?
Imorgon drar då e-förvaltningsdagarna igång och i veckan efter är det dags för Sundsvall 42. Det kommer vara två spännande veckor med förhoppningsvis nya idéer och person som inspirerar. Både SKL och eDelegationen har kommit ut med sammanfattningar om läget i eSamhället där de lyfter fram ett antal utmaningar på den resa som vi har framför oss.
Det ena som slår mig är vad lika utmaningar många olika branscher står inför idag. Inom eHälsa slås vi med utmaningen att ge patienten åtkomst till information och möjligheten att sammanställa information från flera journalsystem. Inom Automotive-industrin vill man följa bilen genom hela dess livstid och effektivisera verkstadsbesöken genom att mekanikern kan få tillgång till realtidsinformation från bilen innan den hamnar i verkstaden. Att en individ inte ska behöva registrera samma information på mer än ett ställe är en välkänd utmaning i dagens e-förvaltning.
Gemensamt för alla dessa frågeställningar är att vi är i behov av effektiva och informationsrika processer. Och det är inte interna processer som vi pratar om utan det är de gränsöverskridande processerna!
Det andra som slår mig är att utmaningarna som de gränsöverskridande processerna skapar är precis samma utmaningar som de företag och organisationer står inför om de vill dra nytta av det pågående teknikskiftet. Publicerade i veckan rapporten ”Cloud Report – Q4 2011” där jag lyfter fram sex punkter som en organisation bör fundera över då vi nu är mitt i transformationen. Fyra av dessa är direkt applicerbara på utmaningarna inom dagens e-förvaltning
- Våga omvärdera och ompröva befintliga arkitektoniska mönster och implementationer. Försök skapa förutsättningar att nyttja de möjligheter som ges av den nya världen av ständigt tillgängliga och informationstjänster samt olika typer av uppkopplade enheter. Flytta fokus från ”Line-Of-business” applikationer till utveckling av invånar- och enhetsorienterade tjänster.
- Identifiera organisationens position i det nya informationsekosystemet som växer fram och möjligheten att bli en leverantör av nya informationstjänster.
- För att kunna ta del av den SaaS-ifikation som pågår just nu måste organisationen använda sig av mer standardiserade processer. Alla processer som inte är differentierade för organisationen bör ändras för att bättre passa mot den SaaS-applikation som används alternativt byta tjänst.
- En organisation kan inte längre ha en struktur och strategi endast för interna system. Det är hög tid att uppdatera både federations- och informationsstrategi för att reflektera dagens situation.
Hela rapporten finns på: http://www.slideshare.net/MathiasEkman/cloud-report-q4-2011
Så på den inledande frågan måste jag väl säga Ja. Dessutom finns det nog en hel del runt ”lean” och och erfarenheter hur man mäter processer som både eHälsa och e-förvaltningen skulle kunna ta lärdom av. Men det krävs att man är modig för att våga ta till sig det andra har gjort och än modigare att våga frågasätta dagens sanningar. Kommer finnas från och till i vår monter under e-förvaltningsdagarna för den som vill diskutera hur dessa tankar kan lägga grunden för en modern och effektiv e-förvaltning.
Så var sommarvärmen här. Under Almedalsveckan har samtalen runt framtiden varit fulla av energi. eHälsa har tagit ett betydligt större utrymme än tidigare. Det är lätt i dessa dialoger att snabbt annama ord av tiden så som ”Appar” och innovation.
Att vi 2011 behöver föra dialoger runt hur information ska bli mer tillgänglig är en effekt och hur våra processer har ”kodifierats” under de senaste decenierna. I takt med att processerna har blivit IT:fierade blev det möjligt att applicera ett ”lean”-tänk genom organisationen för att reducera manuellt arbete. I många fall lyckades detta genom att introducera ”enterprise-applikationer” som löste många av problemen för en verksamhet. Baksidan av detta är att informationen hamnade inlåst i silon som har svårt att kommunicera med varandra.
Dessutom är många av dessa system och deras arkitektur designade ur ett intra-organisationsperspektiv vilket gör att de har svårt att möta den omvärld och de krav som vi lever idag. Vårt historiska arv blir ofta den utgångspunkt som dialogerna förs från och dessa försvåras av att det finns stora ekonomiska intressen för att försvara detta legacy.
För att det som vi skapar idag inte ska bli ett nytt legacy (nu av ”App:ar” och tjänster) behöver vi höja blicken och se hur framtidens informationsekosystem ska skapas och vilka spelregler som ska gälla i detta. Här tror jag att man ska våga tänka nytt, blicka in i framtiden, och försöka skapa ett ekosystem som är livskraftigt och stimulerar till engagemang, delaktighet, samverkan och innovation. Fyra frågeställningar att börja diskussionen runt skulle kunna vara:
- Var i ekosystemet ska offentliga medel investeras. För att ge utrymme för innovation och att nya företag ska blomstra måste det vara tydligt kring vilka mervärdestjänster som de offentliga finansierade aktörerna kommer att utveckla
- Hur hanterar vi ansvarsfrågan runt offentliga data om dessa används i tredje parts applikationer och det visar sig att informationen är felaktig
- Hur låter vi individen i större utsträckning äga sin egen information så att de olika tjänsterna kan få de användare de förtjänar
- Hur minskar vi barriärerna för de nya aktörerna ska kunna testa och prova information i sina system och flöden utan att ett stort anslutningsprojekt eller uppsättning av teknisk infrastruktur
Dags att luta sig tillbaka i solstolen för att låta tankarna sväva iväg i nya banor så att vi till hösten kan börja bygga morgondagens ekosystem!
Molnet – Den nya frälsaren eller kejsarens nya kläder – Vad ska en CIO göra nu?
Sitter och tittar ut över Heathrows flygplats där jag för några timmar spenderar lite tid på marken. En mellanlandning på min färd uppe bland molnen. Egentligen slår det mig att jag inte gillar begreppet ”molnet”. Det startade så fint med ”cloud computing” och så sakta föll computning bort och alla började prata om moln. Än idag kan man uppleva rätt så förvirrande uppfattningar kring vad detta är. Man hör om publika moln, privata moln, tom begrepp som partnermoln och olika former av X-som-en-tjänst (XaaS). Oavsett vad man kallar det kan man konstatera att vi är mitt uppe i en transformering som har all de ingredienser som behövs för att framöver kunna beskrivas som ett paradigmskifte.
Varifrån kommer då förvirringen? Ett begrepp är nog ”tjänst”.
En tjänst är en aktivitet eller funktion som tillför värde till en mottagare, tjänar denna, utan att i sig innebära att ett bestående fysiskt objekt med eget värde tillförs mottagaren – Wikipedia
Kopplat till molnen använder vi oss ofta av begreppet tjänst men i väsentligt olika betydelser.
- Man kan köpa något där affärsmodellen är nyttjandebaserad, dvs som tjänst
- Man kan leverera/köpa mjukvara som tjänst över internet (SaaS)
- Man kan bygga system som utnyttjar resurser eller tjänster när man det behöver dem och det är möjligt få upplevelsen av en ”oändligt skalbar” resurs och tjänstepool
Notera att ingen av punkterna i sig kräver någon av de andra men det är när de tre kombineras händer något riktigt spännande.
”Cloud Computing karaktäriseras av två viktiga egenskaper; upplevt oändliga resurser och betalning per resursförbrukning. Den tjänst som erbjuds av molnet kallas Utility Computing, vilket närmast kan jämföras med resursförbrukning av t.ex. el och vatten” … ”Cloud Computing kan därför anses bestå av tjänsterna Utility Computing och Software as a Service” – Ur IASAs definition av Cloud Computing
Om man tar sin webbapplikation och köper några virtuella servrar hos en hosting-leverantör och låter kunder betala per användare, är det ”molnet”? Inte enligt mig, men om man istället köper de virtuella servrarna från Amazon? Nja, i många fall kan inte den mjukvara som körs utnyttja skalbarheten, det bör då mer klassas som att man outsourcat driften av infrastruktur och lagring till en extern leverantör, låter det mer spännande att säga att det är molnet, ja kanske, men det är lite som kejsarens nya kläder. Sysslar företaget Amazon med molnet, ja absolut!
För att få det ”oändligt skalbara” och samtidigt endast betala för det man nyttjar på ett kostnadseffektivt sätt krävs att vi samutnyttjar resurser och då främst resurser ur ett hård- och systemmjukvaruperspektiv. Detta har lett fram till en mycket avancerad virtualiseringsteknik som de olika molnleverantörerna använder. Som en följd av detta förs det ofta fram tankar om att ”vi vet inte var våra data finns”.
Det finns inget i själva tekniken som gör att vi inte kan sätta upp strukturen så att vi kan berätta i vilket datacenter informationen finns, till vilka andra delar som den speglas, etc. Detta är en frågeställning för leverantören av datacentret snarare än en egenskap i molnet. Är det viktigt ur ett ”complaince” perspektiv att data sparas och bearbetas inom tex EU bör man välja en leverantör som kan hantera denna aspekt. Här är Microsoft Azure ett väldigt bra exempel som kan beskriva hur detta är löst. Via sitt kommande initiativ Azure Appliance kommer man kunna hantera detta på ett ännu mera lokalt/regionalt sätt.
För de med kunskap om att outsourca delar av sin verksamhet till tredje part är det ingen nyhet att man som ägare av informationen måste säkerställa att dessa leverantörer hanterar informationen på ett korrekt sätt. Det nya är att affärsverksamheten kan börja outsourca IT-verksamheten genom ett enkelt ”klick”. I detta steg är finns det dock risk att de kontroller av tjänsteleverantören som bör göras inte genomförs.
När jag får några år sedan skrev artikeln ”Cloud Computing – Molnets påverkan på konsultbranschen” (finns på http://www.slideshare.net/MathiasEkman) fokuserade jag på de inledande stegen och var konsultbolagen skulle kunna hitta sina första e-innovationer. Vidare påpekade jag behovet av ramavtal för e-tjänster inom offentlig sektor vilket glädjande har etablerats genom Kammarkollegiets ramavtal för e-förvaltningsstödjande tjänster. När artikeln skrev var vi i steg ett.
Vi har nu flyttat oss och hamnat i den andra fasen där CIO:n blir allt mer drivande. Är vi lite självkritiska har inte mycket hänt de senaste 10 åren avseende påståendet att merparten av tiden på en IT-avdelning används för att skapa nya saker. Kan den molnbaserade tekniken var den pusselbit som krävs?
Vilka utmaningar står då CIO:n inför i detta steg? Vilka nya drivkrafter finns idag för en IT-chef inom t.ex. offentlig sektor? Tre uppgifter som har blivit tydligare i kölvattnet av den Digitala Agendan är att
- Sätta IT i invånarens tjänst
- Bidra med information i ekosystemet runt Offentliga data (pådrivare även PSI-direktivet)
- Samverka för att erhålla effektivare gränsöverskridande processer
En stor utmaning med de tre aspekterna är att dessa är kunddrivna vilket leder till en förväntansbild och förändringsbenägenhet som liknar den på konsumentmarknaden. I takt med att ”App”-generationen växer upp och vi rör oss mot en värld full av ständigt tillgängliga tjänster kommer vi även förvänta oss liknade tjänster av de företag/organisationer/myndigheter som vi samverkar med. Framförallt de som håller information som är min personliga eller som jag har rätt att nyttja.
De trender som detta skapar är att
- Andelen IT som klassificeras som affärs-IT ökar
- Andelen av den totala IT-budgeten som köps som tjänst ökar
För att inte denna transformering skall ske okontrollerat och att den på lång sikt ska skapa affärsvärde krävs att CIO-rollen får kontroll över hur förflyttningen genomförs. Detta arbete kräver ett nära samarbete med roller som (förutom affärsverksamheten) HR (i vissa fal vill vi flytta ut personinformation kring de anställda), compliance och juridik samt säkerhetschefen för att förstå vad och i vilken ordning saker ska/kan köpas som tjänst.
Hur man genomför detta arbetet lägger grunden till om man om några år kommer att beskriva ”molnet” som frälsaren eller kejsarens nya kläder. Om man dessutom inte säkerställer att de leverantörer man väljer att inleda relationer med har en förståelse kring det pågående paradigmskiftet och hur den nya tekniken ska nyttjas finns det stor risk att de utlovade vinsterna uteblir och istället resulterar i nya kostnader. En jämförelse med en helt annan bransch, hyresfastigheter, där ofta en modernisering och upprustning av fastigheten leder till att hyresgästerna åker på en hyreshöjning.
Den delen av det här området som kanske är mest omoget är byte av leverantör och flytt av data. En leverantör som påstår i säljsituationen att en av fördelarna med tjänster är att det är enkelt att byta bör man nog syna lite grundligare. Jag skulle vilja säga att i det fall du har din egen mjukvara installerad på fysisk hårdvara så är det bara att åka och hämta servern och ställa den någon annanstans. Flytta data och hitta en ny e-tjänst som verksamheten kan byta över till sömlöst är betydligt mer utmanande.
Enkla inledande steg (i relation till SaaS) för att ta kontroll över förflyttningen är att
- Uppdatera sin informationsklassificering så att den kan användas för SaaS-tjänster
- Kategorisera SaaS-leverantörer och förklara varför visa inte är lämpliga för visa informationsklasser
- Identifiera vilka informationsmängder som bör vara med i ett ”master-data” senario, dvs även om de lagras i en SaaS-tjänst behöver informationen även existera inom organisationen
- Utbilda affärsverksamheten vilka risker de eventuellt utser sin verksamhet för i det fall att de köper tjänster okontrollerat
Målsättning med arbetet är att lägga grunden för det tredje steget ”Affärsutveckla i molnet”. För att det ska bli framgångsrikt behövs ett nära samarbete mellan affärsverksamheten och IT-sidan där det finns ett gemensamt ramverk att diskutera runt och att förhålla sig till.
Visst finns det en hel del att funderar över och många fallgropar att trilla ner i men det är inte skäl för att inte börja resan ut i molnet. Som jag nämnde ovan, affärsverksamheten och de anställda kommer att outsourca delar av IT-verksamheten, de gör det redan idag!
Veckan som gick har varit full av aktiviteter som börjar på ”e”; eFörvaltningsdagarna, nationell strategi för eHälsa och eHälsa 2010.
Oturligt nog så krockade eFörvaltningsdagarnas andra dag med den årliga konferensen kring eHälsa. Historiskt sätt har detta kanske inte gjort så mycket men när nu kommunerna på allvar har blivit inbjudna i dialogen kring eHälsa kan det varit en utmaning att prioritera för personer på kommunnivå. Något att tänka på till nästa år.
Kring dessa två konferenser är det intressant att notera att
1. Stort fokus sätts på att engagera invånaren och se till dess process snarare än utförarens
2. Regeringens representanter inspirerar och bjuder in till att vara ett aktivt bollplank i formandet av framtiden
Både Anna-Karin Hatts och Ragnwi Marcelinds inledningstal understryker behovet av IT som nyttogörare och att det är individernas vardag som ska förbättras.
På konferensen om eHälsa tog sedan Daniel Forslund vid i ett av blocken och visade på att det inledningstalarna pratat om även händer i verkligheten. Under denna timme blir det tydigt att departementet jobbat aktivt med att väva in eHälsa i många av dagens hälso- och sjukvårdsreformer. Genom detta arbete är eHälsa inte längre en teknisk fråga utan en frågeställning som finns på allas bord. Målet är nu att jobba vidare och stödja nytänkande och innovation.
Att konferenserna eFörvaltningsdagarna och eHälsa lyfter behovet attengagera och möta invånaren i dess vardag är väldigt glädjande. Att ta steget till medborgardialog via social medier så som Facebook, Twitter eller Bambuser har kanske dessa tillställningar ännu hunnit och förhoppningsvis ser vi ett steg framåt runt detta 2011. De Twitter-inlägg om konferenserna som finns hittar ni på taggen #CeHis eller #efd10.
Men här var det väldigt glädjande att höra vår nya IT-minster säga:
”Vi är ett lag som jobbar tillsammans och jag tar gärna på mig ledartröjan och är med och sporrar oss alla till hårdare tag”
Om med lag, vi, oss är Hatt väldigt tydlig med att det är myndigheter, det etablerade näringslivet , små innovatörer, och den enskilde invånaren. Viktiga delar för att detta lag ska fungera är samverkan, samarbete, och öppenhet. Ledord som väl linjerar med avslutningen på mitt förra blogginlägg här på IT i Vården. Att regeringen ser att de ska spela en aktiv roll i formandet av detta lag är viktigt och mycket glädjande.
Grunden är lagd, verktygen och viljan finns – nu kan vi leverera e-tjänster som gör skillnad!
Att skapa denna kittel ur vilken innovation och nytänkande ska komma är en utmaning i sig. För att visa att det går och vad som kan komma ur detta arrangerade vi på Modul 1 eHälsa 2010 . Bidragen som togs fram på bara 24 timmar kan ses på
http://www.offentligadata.se/eHalsa2010.aspx
Under presentationerna av bidragen gjorde jag tre intressanta observationer. Den första, de flesta lösningar byggde på att det finns informationstjänster som är åtkomliga och tillgängliga när vi behöver dem. Det andra var att de lösningar som utvecklades var oberoende av typ av produkt (telefon, pc, spelkonsol,…) och ingen av lösningarna antog att det fanns en PC, ingen! Vi tar sakta steg mot en ”post-PC” värld!
Den tredje observationen var att spelplanen har ändrats. Lösningarna som utvecklades kretsade i många fall kring de nätverk som jag som individ eller organisation lever i.
Och här i ligger kanske en stor utmaning. Om vi nu blir innovativa och framåtblickande kring IT och underlättandet av vår allas vardag där vi försöker se hur samhället ser ut om 5 år. Hur ser vi till att vara lika framsynta runt lagstiftning och regleringar så att vi värnar om integritet och säkerhet men samtidigt inte bygga barriärer. Samverkan och samarbete är nog ledord som måste till runt denna fråga.
I vecka väntar ett rundabordssamtal om eHälsa i framtiden (2020) vilket ska bli mycket spännande!
Vi är i ett samhälle under förändring, kanske rent av i ett generationsskifte, och det är hög tid att fundera på de ledord som ska hjälpa oss förflyttas oss in i eSamhället.
eDelegationen sätter fokus på den nytta som eFörvaltning 3.0 ska ge invånarna. Kammarkollegiet har gett myndigheter och kommuner möjligheten att följa med i det paradigmskifte som sker i takt med att allt fler IT-tjänster dyker upp ute i molnet.
Inom Hälso- och Sjukvård ser vi en liknande trend då den nya IT-strategin är en strategi för eHälsa som nu omfattar hela socialtjänstens område. Vi ser att Landstingen börjar inrätta centrala styrgrupper för att titta och hantera frågeställningar kopplat till eHälsa. Den nya IT-ministern rev upp en del damm med utlandet kring journalsystemen och patientåtkomst. Oavsett sida kan man väl konstatera att journalsystemsleverantörerna generellt sett verkar ha utmaningar att möte den omvärld som de existerar i där patienten i allt högre grad involveras.
Gemensamt och nytt för dessa synsätt är behovet av att betrakta de gränsöverskridande processerna. I dagsläget är det du som invånare, företagare eller vårdtagare som ansvar för detta. Utmaningar i processerna är bla. att effekthämtagningen sällan finns där investeringarna behöver göras. De IT-stöd vi som invånare har till vårt förfogande för att föra en relevant dialog och kommunikation med myndigheter, kommuner och vårdgivare har en del att önska.
Här var det extra kul att under helgen vara arrangör av eHälsa 2010. Jag är väldigt stolt och glad över att de etablerade organisationerna visade intresse för detta. Stort Tack till SKL (genom Karina Tellinger), Swedish Medtech (genom Ragnar Lindblad), MVK (genom Maria Berglund), och eDelegationen (genom Eva Sartorius) för att ni kom och inspirerade!
Om vi ser att individen ska bli mer delaktig i de olika processerna och i många fall även i den inledande informationsinsamlingen behöver vi lösa frågan om eID (bla. authentisering och signering). Positivt är att det från årsskiftet kommer att instiftas en ny myndighet med ansvar för detta. I detta arbete bör man inte glömma bort alla ”sociala” utställare av identiteter som Facebook, Google, LiveID, etc. men framförallt se till behoven för vården.
Här bör den nybildade myndigheten se över vad som finns nästa out-of-the-box kring federativa lösningar hos de stora produktleverantören och på allvar sätta sig in i de projekt som bedrivits inom Landstingen runt behörighet och authentisering, tex BIF och BAT.
Så, vi står i ett samhälle som håller på förändras – Vilka ledord borde då styras oss? Här är min tre förslag.
Sammarbete – Dags att slänga ”Not invented here”-syndromet över bord och ställa sig frågorna: Hur gör vi de initiativ som pågår till framgångar. Hur kan vi genom återanvändning accelerera förflyttningen i den utstakade riktningen. Hur kan vi lösa morgondagens problem med morgondagens teknik?
Värdefokus – Vilka nyttor är det som vi vill visa upp för invånarna. Dags att på allvar börja engagera invånarna i processerna samt ge dem relevanta IT-stöd för att ansvara för och medverka i de gränsöverskridande frågeställningarna.
Stolthet – Snart står våra barn och ungdomar och knackar på dörren på eSamhället och jag hoppas att jag kan öppna den dörren med stolthet över vad vi gjort tillsammans under de kommande åren.
Jag hoppas att de som medverkade på eHälsa 2010 kände att vi tog några (om små) steg i denna riktning.
Offentliga data och molnteknik skapar förutsättningar för innovation
Det finns två trender som håller på att skap förutsättningar för att de kommande 10 åren kan bli innovatörens decennium. Molnteknikens frammarsch och frigörandet av offentliga data.
Aldrig tidigare har innovatörer kunna få tillgång till IT-resurser på ett så effektivt sätt, så väl ur ett kostnads- som ett leveransperspektiv. Men för att innovera krävs mer än tekniska förutsättningar. Åtkomst till data. Med PSI-lagen i bakfickan ropar nu alla på att informationen ska frigöras och att det ska skapas api:er. Myndigheter och informationsägare är ovana vid situationen men gör i många fall så gott de kan. I andra fall hör man påståenden som ”vi vill kontrollera användandet av VÅR information”.
För att offentliga data ska bli en värdefull byggsten i det ekosystem som håller på ta form finns det flera frågeställningar som behöver se över av olika aktörer. Exempel på fem områden där ekosystemet borde enas om vägledande principer är
- Informationsägare (tex myndigheter och kommuner) bör mätas på hur många nya tjänster som skapas på deras information och api:er – Inte att de tillgängliggör informationen i sig. Detta för att de ska bli mer aktiva i ekosystemet samt uppmuntra till förädling av informationen.
- SLA-nivåer. Att någon oberoende part börjar och tittar över roller och SLA-nivåer i ekosystemet. Jag har tidigare bloggat om ”Din plats i ekosystemet” och det är en central aspekt att tidigt se över de spelregler som gör att data kan finnas i 7-24 lösningar men även i enklare applikationer utan det blir onödigt komplicerat eller dyrt.
- Hantering av betalningsflöden. Hur säkerställer vi en effektiv hantering av att den intäkt som slutanvändaren eventuellt betalar ska delas mellan en mängd informations- och/eller tjänsteleverantörer.
- Återanvändbarhet av kontroller och kod. Hur kan vi accelerera skapandet av nya spännande tjänster och företag genom att öka graden av återanvändbarhet. Från ett myndighets- eller kommunperspektiv bör återanvändbarheten kunna bidra till ökad service och att snabbare etablera eSamhället.
- Semantik och taxonomi. Vilka standarder bör vi luta oss mot för att skapa de bästa förutsättningar för länkade dataset eller möjligheten att nytta information från olika leverantörer i sammansatta tjänster.
Vi har med vårt initiativ OffentligaData försökt ta ett första steg i riktningen att skapa förutsättningar kring att det kommande ekosystemet kan var en plattform för innovation och invånarnytta.
